VIS-processen

Den framtagna VIS-processen ska vara enkel att använda och applicera på olika typer av myndigheter och arbetssätt. VIS-processen är indelad i fyra steg som förklaras nedan. Vidare bygger VIS på principer som är flexibla för att man inom myndigheten ska kunna anpassa arbetsmetoden till myndighetens verksamhet och målsättningar.

VIS-processens fyra steg

 

Undra
De viktigaste områdena och behoven i värdegrundsarbetet fångas upp. En genuin undran kan vara en stark framgångsfaktor i arbetet.

Fråga
Nödvändig information om dessa områden och behov samlas in. Detta kan vara sådant som goda exempel, dilemman på området eller hur avståndet mellan verkligheten och myndighetens ideal ser ut.

Analysera
Inkomna synpunkter, åsikter, tankar och idéer analyseras. Här kan flera av VIS principer användas. Delaktighet redan i analys-fasen kan vara en styrka.

Utveckla
Underlaget används för att utveckla verksamheten vidare. VIS erbjuder både kvantitativa som kvalitativa ansatser i arbetet. I det sista steget i VIS-processen är möjligheterna som störst, men ibland och som svårast, för det fortsatta arbetet. Detta är samtidigt det viktigaste momentet i VIS, där samtal och lärande är en nyckel till framgång.

 

VIS principer

Kvalitativ grund. Detta innebär att insamlad data i första hand är observationer och upplevelser som beskrivs av dem som varit med om dem snarare än att informationen kvantifieras i form av skalor eller svar på påståenden.

Berättelser. Vi har strävat efter att göra det möjligt att med VIS-verktyget fånga in berättelser som kan skapa intresse och ge upphov till nyfikenhet.

Goda exempel. Goda exempel visar ofta på de dolda resurser och lösningar som finns och används i organisationer, men som kanske inte är allmänt uppmärksammade.

Dilemman. Genom att fokusera på dilemman ges möjlighet att undersöka de situationer och händelser som ofta är de mest utmanande och problematiska. Även om dessa inte kan lösas på enkelt sätt, är det fruktbart att utveckla sättet på vilket en verksamhet förhåller sig till sina utmaningar.

Bred involvering. Få ledningar har kunskap och kännedom om alla verksamhetens viktiga frågor. En bred involvering av många bidragsgivare ger en mer mångfacetterad och realistisk bild av verksamheten än den som ledningen kan uppbringa. Exemplen och berättelserna som framkommer ligger dessutom närmare den vardag som många på arbetsplatsen upplever.

Gap-analys. Gap-analys gör det möjligt för en verksamhet att jämföra glappet mellan vad verksamheten är och vad den vill vara.